Gensax‑beslut kan göra det enklare att få fram mindre sprutförbrukande potatis
EU‑parlamentets nya regler för gensaxen kan snabba fram grödor med bättre sjukdoms- och torktålighet och minska besprutning.
EU‑regel öppnar för snabbare växtförädling med gensaxen
EU‑parlamentet har röstat igenom nya regler för nya genomiska tekniker, inklusive gensaxen CRISPR/Cas9, vilket enligt SVT kan göra det snabbare att ta fram grödor som tål sjukdomar och torka bättre och samtidigt minska behovet av besprutning. Forskare ser verktyget som ett komplement till traditionell förädling för att skapa mer uthålliga grödor.
Vad beslutet innebär och nästa steg
Erik Andreasson vid SLU i Alnarp arbetar med att kombinera flera resistensgener i potatis för att motverka bladmögel och torka, och bedömer att en betydligt mindre besprutad potatis kan bli möjlig i framtiden, med en möjlig marknadsnärvaro kring 2030 efter tester och godkännanden. EU‑förordningen antogs den 17 juni 2026 och träder i kraft sommaren 2028; nuvarande regler gäller fram till dess. Regelverket skiljer mellan NGT 1, växter med begränsade förändringar jämförbara med konventionell förädling, och NGT 2, med större förändringar som fortsatt omfattas av GMO‑regler men där kraven anpassats eftersom främmande DNA inte tillförs. Enligt forskare bedöms risken för dessa NGT‑tekniker inte vara större än vid konventionell förädling.
Relevanta källor
Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.
