Analys pekar på ekonomiska risker om Sverige missar EU-målen

Sverige riskerar betydande ekonomiska konsekvenser om landet inte når EU:s klimatåtaganden till 2030, enligt en analys från IVL Svenska Miljöinstitutet som tagits fram på uppdrag av Världsnaturfonden WWF. Analysen handlar främst om den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning – områden som påverkar hushåll och resande även i kommuner som Lomma.

I pressmeddelandet skriver IVL att Sverige, som länge setts som ett föregångsland, nu ser ut att missa sina åtaganden i ESR-sektorn. IVL:s forskare Lars Zetterberg säger: – Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller att minska utsläppen, men nu ser det ut som att Sverige kommer missa sina EU-åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Det är dåligt för klimatet och riskerar leda till onödiga kostnader och böter för Sverige.

Regeringens bedömning: underskott på cirka 11 miljoner ton

Enligt pressmeddelandet pekar regeringens egen bedömning på att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 kommer att överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

EU-regelverket ger möjlighet att täcka upp en del av detta genom utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), via en flexibilitet (ETS-flex), upp till maximalt 5,2 miljoner ton. IVL bedömer att detta innebär en förlorad intäkt eftersom utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas, och uppskattar kostnaden till cirka 5–8 miljarder kronor.

Tre vägar för det återstående gapet

Efter att ETS-flex utnyttjats återstår enligt pressmeddelandet ett gap på 5,8 miljoner ton. IVL beskriver tre huvudsakliga alternativ:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (AEAs): Kostnaden bedöms som mycket osäker eftersom många medlemsstater också har underskott.
• Genomföra konkreta utsläppsminskande åtgärder: Kostnaden uppskattas till 11–22 miljarder kronor, utöver de utsläppsrätter som används via EU ETS.
• Missa åtagandena: Enligt regelverket skrivs återstående utsläppsgap upp med 8 procent och förs över till nästa år. Om det sker igen uppstår en ränta-på-ränta-effekt, vilket IVL bedömer kan bli dyrare än att minska utsläppen i tid.

Möjliga sanktioner: engångsbelopp och dagliga viten

Utöver kostnaderna för att hantera utsläppsgapet kan Sverige även riskera ekonomiska sanktioner. IVL-forskaren Per Strömberg säger i pressmeddelandet: – Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag.

Analysen presenteras även i rapporten ”Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030” (Rapport C11254, juni 2026), framtagen av Lars Zetterberg och Per Strömberg på uppdrag av WWF.