LommaNytt

LU-avhandling: Omsorg om skogen ger inte alltid mer biologisk mångfald

Bilden visar en blå skylt med texten "NATURRESERVAT" i stora vita bokstäver. Skylten är monterad på en stolpe och verkar vara något sliten och smutsig. Bakgrunden består av grön skog med tall- eller granliknande träd och i förgrunden syns frodiga, ljusgröna lövverk som delvis skymmer skyltens nedre del. Ljuset indikerar dagtid.
Illustrationsbild: Roland Magnusson - Mostphotos

LU-studie: starka band till skogen räcker inte alltid – och frivilligt skydd kan missa de mest värdefulla områdena.

Annons

Skogsägarnas känslor räcker inte alltid för naturvården

Att skogsägare känner stark omsorg om sin skog innebär inte automatiskt att de gör mer för att främja biologisk mångfald. Det framgår av en ny avhandling från Lunds universitet, som också pekar på att dagens system för frivilligt skydd riskerar att missa de mest värdefulla naturområdena.

I pressmeddelandet från Lunds universitet (publicerat 2 juli 2026) säger forskaren Hanna Ekström Pigot: – I debatten tas det ofta för givet att om skogsägare bryr sig om sin skog leder det till att den biologiska mångfalden främjas. Men vår studie visar att det inte stämmer.

Intervjuer med skogsägare i södra Sverige

Underlaget bygger enligt pressmeddelandet på intervjuer med 23 skogsägare i södra Sverige. Många beskrev en stark känslomässig relation till sin skog och en tydlig omsorg om naturen. Samtidigt hittades ingen tydlig koppling mellan relationen till skogen och hur skogen brukas i praktiken när det gäller biologisk mångfald.

Ekonomi och praktik påverkar besluten

Avhandlingen lyfter att sociala, ekonomiska och praktiska faktorer väger tungt när skogsägare fattar beslut. Enligt pressmeddelandet vill många kombinera inkomster från skogen med miljöhänsyn, men upplever att det är svårt att förena dessa mål.

Hanna Ekström Pigot säger i pressmeddelandet: – Flera vill kunna leva på sin skog och samtidigt bruka den på ett sätt som är bra för miljön. Men många upplever att det inte är möjligt att både få ekonomisk avkastning och göra det som är bäst för biologisk mångfald. Högre ekonomiska incitament skulle kunna öka viljan att avsätta skog.

Rätt skydd på rätt plats

En annan slutsats är att utformningen av skogsskyddet spelar stor roll. När olika policyalternativ jämförs pekar resultaten på att det inte räcker att fokusera på att skydda stora arealer. I stället behöver skyddet riktas mot områden med hög ekologisk kvalitet och som hänger ihop i landskapet.

Enligt pressmeddelandet: – Om vi bara fokuserar på att skydda en viss mängd hektar riskerar vi att få ett sämre resultat till ett högre pris. Det är viktigt att skydda områden med hög ekologisk kvalitet och att de hänger ihop i landskapet, säger Hanna Ekström Pigot.

Om avhandlingen

Avhandlingen heter Diverse People, Diverse Forests? The role of social-ecological interactions in biodiversity governance och är publicerad 2026. Enligt Lunds universitets publikationssida bygger arbetet på delstudier i Sverige och Finland och kombinerar flera metoder, bland annat walking interviews, agentbaserad modellering, klusteranalys och litteraturöversikter.

Annons

Relevanta källor

Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.

Fler artiklar i Samhälle