LommaNytt

Parkinsonläkemedel testas som tillägg vid svårbehandlad depression – lovande resultat i studie

En bild visar två händer som håller en samling piller. Händerna är vända uppåt med handflatorna öppna och fyllda med både vita och gula/beige färgade piller. Pillren är av varierande former, en del är avlånga och vita medan andra är runda och gula/be
Illustrationsbild: Fredrik Larsson - Mostphotos

Studie från Lunds universitet visar att pramipexol kan lindra anhedoni vid svår depression.

Annons

Fokus på minskad motivation och glädjeförmåga vid depression

En studie från Lunds universitet och psykiatrin i Region Skåne pekar på att ett läkemedel som används vid Parkinsons sjukdom kan ha effekt som tilläggsbehandling vid svårbehandlad depression. Det gäller särskilt symtomet anhedoni – minskad förmåga att känna glädje, lust eller motivation. Resultaten är publicerade i Nature Medicine.

Läkemedlet prövades som ”drug repurposing”

Forskarna har undersökt pramipexol, en dopaminagonist som sedan länge används vid Parkinsons sjukdom (och även restless legs syndrome), men här testad för ett nytt användningsområde: depression med uttalad anhedoni. Upplägget beskrivs som drug repurposing, alltså att ett redan godkänt läkemedel prövas för en annan diagnos.

– Anhedoni är ett av de mest invalidiserande symptomen vid depression och något som dagens antidepressiva behandlingar ofta har begränsad effekt på. Våra resultat tyder på att pramipexol kan vara ett viktigt nytt behandlingsalternativ för denna patientgrupp, säger Daniel Lindqvist, forskare vid Lunds universitet och överläkare i psykiatri i Region Skåne.

Så genomfördes studien

Enligt Lunds universitet och Region Skåne var studien en randomiserad, dubbelblindad och placebokontrollerad klinisk prövning.

  • Antal deltagare: 82
  • Behandlingstid: 9 veckor (pramipexol eller placebo som tillägg till ordinarie behandling)
  • Långtidsuppföljning: öppen uppföljning i ytterligare 6 månader för de som valde att fortsätta
  • Målgrupp: deltagare med uttalad anhedoni

– Personerna som behandlades med pramipexol uppvisade en tydligare förbättring av anhedoni jämfört med placebogruppen. Effekten kvarstod även under en sex månader lång uppföljningsfas hos de patienter som valde att fortsätta behandlingen, säger Daniel Lindqvist.

Hjärnavbildning och aktivitetsmätare användes

Forskarna använde avancerad hjärnavbildning (7 Tesla-fMRI) för att undersöka möjliga biologiska mekanismer bakom effekten. De använde också aktivitetsmätare för att se om behandlingen påverkade deltagarnas rörelse och aktivitetsnivå i vardagen.

– Vi såg att behandlingen hängde samman med en positiv effekt på hjärnans belöningssystem och ökad fysisk aktivitet i vardagen. Det stärker teorin att läkemedlet påverkar dopaminsystem med betydelse för motivation och belöningsbearbetning, säger Filip Ventorp, postdoktor vid Lunds universitet och ST-läkare i Region Skåne.

Biverkningar och vad som behöver följas upp

Enligt forskarna var det få som avbröt studien och de flesta upplevde inga större problem. Vanliga biverkningar som nämns är sömnproblem, illamående och yrsel, vilket ofta kunde hanteras med dosjustering.

– Effekten och säkerheten stod sig över tid under uppföljningsfasen, vilket är särskilt relevant vid långvariga och svårbehandlade depressionstillstånd. Även om de flesta i vår studie tolererade läkemedlet väl är det viktigt att följa eventuella biverkningar, som nedsatt impulskontroll och dagtrötthet, säger Marie Asp, psykiatriforskare vid Lunds universitet och överläkare i psykiatri vid Region Skåne.

Publicering och finansiering

Studien heter Efficacy and target engagement of dopamine agonist pramipexole for anhedonic depression: a randomized placebo-controlled trial (DOI: 10.1038/s41591-026-04465-9) och är publicerad i Nature Medicine. Enligt pressinformationen har arbetet finansierats av Vetenskapsrådet, ALF-medel, Region Skåne samt flera svenska stiftelser och finansiärer, bland annat Olle Engkvists stiftelse, Crafoordska stiftelsen, Hjärnfonden och Inga och John Hain Stiftelse för Vetenskaplig Medicinsk Forskning.

Relevanta källor

Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.

Fler artiklar i Samhälle