Blomsterprakt som lockar – men också skadar

Blomrika vägkanter kan ge viktig föda åt humlor och andra pollinatörer, men kan samtidigt innebära ökad risk för trafikrelaterad dödlighet. Det framgår av en ny studie från Lunds universitet, som har undersökt hur humlor påverkas av vägkanter med olika trafikintensitet.

I studien kartlades 60 vägkanter runtom i Skåne. Forskarna jämförde antalet levande och döda humlor längs vägar med olika trafikflöden.

Fler döda humlor vid högre trafik

Enligt resultaten hittades fler döda humlor längs vägsträckor med hög trafik jämfört med låg trafik. Doktoranden Sofia Blomqvist vid Lunds universitet säger i pressmeddelandet:

– Längs de minst trafikerade vägarna hittade vi knappt några döda humlor alls, men redan vid runt 4 000 fordon per dygn hittade vi fler döda än levande humlor under våra inventeringar.

Specialtränade hundar letade humlebon

För att hitta humlebon använde forskarna specialtränade hundar som lärt sig att sniffa efter bon. I princip inga humlebon hittades i vägkanter längs normaltrafikerade sträckor. De bon som påträffades låg enligt studien nästan uteslutande i privata vägkanter utan trafik eller med mycket lågt trafikflöde.

Lågtrafikerade vägar pekas ut som viktigast

Studien indikerar att det främst är mindre trafikerade vägar som bidrar med boplatser för humlor, och att dödligheten längs dessa sträckor är låg. Forskarna lyfter också att en stor del av Sveriges vägnät består av lågtrafikerade vägar, vilket kan innebära att åtgärder för blomrika vägkanter gör störst nytta om de fokuseras där.

Pressmeddelandet pekar även på att vissa lågtrafikerade vägar är privata, vilket kan ge markägare, allmänhet och vägföreningar möjligheter att anpassa skötseln för att gynna lokal flora och humlor, exempelvis genom minskad klippning.

Trafikverket: bättre underlag för åtgärder

Trafikverket har finansierat studien för att öka kunskapen om samspelet mellan vägkanter och natur. Johan Rydlöv, sakkunnig på Trafikverket, säger i pressmeddelandet:

– Detta ökar vår möjlighet att arbeta med effektiva åtgärder. Nu kan vi bättre förutsäga när en åtgärd blir bra för pollinatörer.

I Trafikverkets miljöarbete ingår att identifiera artrika vägkanter och anpassa skötseln för att gynna biologisk mångfald, bland annat genom att minska klippningen så att blommor hinner sätta frö och ge mer föda åt pollinerande insekter.

Inte en ersättning för andra naturmiljöer

Forskarna betonar samtidigt att satsningar på artrika vägkanter inte bör ersätta skydd av andra viktiga naturmiljöer, som naturbetesmarker och slåtterängar.

Studien är publicerad i tidskriften Biological Conservation med titeln: High traffic-related mortality and few nests indicate limited value of public road verges for bumblebee populations.